.
Du säkra nya värld – en dystopi
En idé som jag kanske, kanske inte går vidare med någon gång.
Kapitel 1.
Har du sett reklamfilmen för det Nya säkra hemmet? Jag ser fram emot att få ett sådant! En vänlig väckarklocka som talar om att jag kanske borde sova lite mer. Ett kylskåp som föreslår recept till middagen, en spis som kan tala om när pastan är klar och en ytterdörr som påminner mig om nycklarna när jag ska gå.
Jag har beställt en Basmodell plus – man kan ställa in den på upp till fyra personer, fyra gäster och två husdjur, och det finns två olika röstlägen med steglös volymkontroll. Lamporna som hör till är inte så snygga, men man kan byta upp sig senare – det kommer fler modeller om ett halvår.
Nästa månad installerar de Nya säkra hem i mitt område.
Kapitel 2.
Nu är allt installerat. Det känns lite ovant, som om det var någon mer här. “Välkommen hem!” sa hallmattan när jag kom. Lite onödigt, så jag har stängt av den funktionen. Hoppas inte mattan blev ledsen.
Sedan öppnade jag kylskåpet, som var tomt eftersom det är alldeles nytt. Genast började det skriva ut en alfabetisk lista på alla möjliga matvaror som behövde köpas: Alfalfagroddar, apelsinjuice, apelsinmarmelad, aprikosmarmelad, auberginer…
Man måste ställa in vilka matvaror man brukar ha hemma och vad man tycker om, för att kylskåpet bara ska påminna om det man verkligen saknar. Men jag var hungrig och orkade inte bläddra i manualen, så jag tänkte gå och handla utan goda råd.
– Fråga ditt intelligenta kylskåp om du ska handla något, sa ytterdörren.
– Nej, inte i dag, sa jag.
Men dörren hörde inte utan bara upprepade sig, så jag gick in och åt upp alla flingorna i skafferiet istället. Sedan läste jag manualen och ställde in kylskåpet på ett tjugotal matvaror som alltid brukar behövas, och fick en riktigt bra lista med mig. Jag gillar mitt Nya säkra hem.
Kapitel 3.
I dag var min kompis My här och fikade. Det var trevligt, men det blev lite tokigt.
Den nya säkra toan är jättepraktisk. När jag går på toa är det en röst i en högtalare vid spegeln som berättar om jag har ätit bra mat och om jag till exempel borde ha tuggat bättre. Sedan skickas rapporter till vårdcentralen om det är något särskilt. Det känns tryggt att veta.
Men jag hade glömt att knappa in att jag hade en gäst, så när My var på toa började högtalaren prata om att avfallsmaterialet (den pratar lite svengelska) inte var förenligt med gårdagens middag … My har inte det Nya säkra hemmet ännu, så hon blev jätteskärrad! Hon sa att hon tänkte akta sig för min toalett i framtiden.
Kapitel 4.
Vaknade med feber och halsont – kommer att vara evigt tacksam mot mitt omtänksamma kök som visste precis hur det var fatt och hjälpte mig att hälsooptimera frukosten.
Numret till jobbet kan jag normalt sett utantill, men nu var det alldeles tomt i huvudet. Jag fick använda telefonens inbyggda röststyrda hjälpfunktion.
– Jag vill ha numret till gruppboendet Nyponhyttan.
– Gruppboendet Nyponhyttan. För en optimerad service, var god ange ditt ärende.
– Jag ska ringa mig sjuk.
– Du ska informera din arbetsgivare om sjukdom. Ett ögonblick. Din arbetsgivare är informerad. Vill du ändå tala med gruppboendet Nyponhyttan?
– Ja tack.
– För en optimerad service, var god ange ditt ärende.
– Jag vill bara prata lite med Nora.
– Vill du ha ett privatsamtal med Nora Persson? Nora Persson slutar arbeta klockan 15.30. Var god återkom då.
– Nej, jag vill berätta hur jag mår och så där.
– Dina temperaturkurvor och din infektionsstatus är vidarebefordrade till din arbetsgivare. Vill du ändå tala med gruppboendet Nyponhyttan?
Jag blev faktiskt lite sur. Det är ju bra att Nora får veta att jag inte kommer, och visst är det bra att man inte kan fuska – men jag ville ju bara säga hej, jag blir nog borta ett par dagar, och så där … Vadå, privatsamtal?
Jag ringde Nora på mobilen istället. Det gick bra. De skulle ta in Anders istället för mig. Nu ska jag se om jag kan gå och köpa honung och citroner eller om ytterdörren tänker larma om fusk då.
Kapitel 5.
För säkerhets skull förklarade jag för ytterdörren medan jag satte på mig skorna att jag inte skulle gå ut och svartjobba eller roa mig på stan. Men som vanligt hörde dörren inte vad jag sa. Den påpekade bara lite förebrående att jag nu lämnade lägenheten klockan 9.30 och att den skulle meddela min arbetsgivare.
Nora förstår säkert att jag vill ha honung och citroner hemma när jag är förkyld, men det är ändå lite obehagligt.
När jag kom tillbaka noterade dörren att jag hade återvänt klockan 10.08 och att den skulle meddela min arbetsgivare även detta. Funderar på att skaffa en repstege och gå ut via balkongen istället.