I kväll regnar det inte, så jag cyklade ner till sjön för att rekognoscera. Någon hade städat i skogen, och dragit nya grusvägar så jag inte hittade fram till rätt vägskäl förrän efter mycket snurrande, och då från fel håll. På försök gav jag mig in i skogen, och först när jag såg en vante på marken, samma vante som i somras hängde i ett träd, visste jag att det var rätt. 

Det var inte samma ensliga-skogen-känsla som förra sommaren, men det där nykrattade går nog bort. Nere vid sjön växte stora, gula orkidéer, och näckrosorna var små knoppar bara, som flöt i allt det spegelblanka. Jag hittade en stig som går att leda cykeln på hela vägen fram, och på stigen växte orangegula klimpar som visade sig vara kantareller som jag tog hem och stekte.

Sedan blev det lite sent, kanske. Klockan är 22.30 och det tar någon timme att packa ihop allt. Åtta plus ska det bli – inte så varmt. Nej, det får vara. Eller?